![]() |
Tankar kring kulturen i en liten landsortskommun. |
|
Hurdant är egentligen kulturlivet på Eckerö?
Eckerö Biblioteks- och kulturnämnd beslöt 1999 att skapa denna hemsida för att presentera vårt kulturliv som det är idag och vad har det varit.
Som på alla andra orter på Åland har livet präglats av det dagliga strävandet för brödfödan. Hantverksskickligheten blomstrade naturligtvis på självhushållningstiden, då allt skulle tillverkas hemma i byn. Kvinnornas skicklighet med handarbetet har bevarats bättre än männens. Det kan man se på marknader och julförsäljningar där de textila materialen finns i större utsträckning än hårdslöjden, dvs. trä och metall. Svetstekniken tog kål på smederna och plastföremålen trängde undan träet. Båtbyggarna var den grupp som längst upprätthöll hantverksskickligheten på den manliga sidan. Eckerö har nog aldrig varit en utpräglad hantverkskommun. Turismen har gjort att man haft fullt upp med att ta hand om gästerna. Men vi kan även konstatera
|
att det är konstnärer som "upptäckt" de
platser som sedermera blivit utflykstmål och turistorter. Tack vare
Postvägen har Eckerö alltid haft goda kommunikationer. Man har varit
vana vid att ta hand om besökare. Vid sekelskiftet kom Önningeby kolonin
med Victor Westerholm i spetsen hit ut för att måla. Kända är motiven
vilka gruppen har avbildat; Postbryggan av Victor Westerholm, Vinterfiske
på isen av JAG Acke, båtar ute på Signilskär av Hanna Rönnberg eller
Elin Danielsson-Gambogi. Läs Hanna Rönnbergs berättelser!
Konstnärinnan Sigrid Granfelt bodde även hon en tid på Eckerö.
Ljuset har lockat och ljuset lockar och fascinerar även idag. Konstnären Minna Nyström höll till på Torpön, Thure Malmberg i Storby liksom Juslin. Tove Jansson bodde i perioder i Överby hos Wiléns osv. |
|
|
På 50-talet fanns en celeber grupp estetiker vilka kunde ses flanerande i Storby, ofta tillsammans med någon i familjen Hemmer. Det var Arabias konstnärliga ledare Kurt Ekholm, Konstfacks rektor Åke Stavenow samt Åke Hult. Det var på den tiden då tiden gick långsammare och pensionatsrörelsen blommade.
Kanske förde någon av dessa berättelserna om paradiset vid havet, vidare till lärarna vid Nyckelvikskolan i Stockholm. Skolan besöker Eckerö i början av varje läsår sedan ett tiotal år tillbaka. Men vad har funnits av vårt eget skapande? Folkmusik, spelemän, teaterutövare. På Posthuset uppfördes i tiden ett av de allra första skådespelen någonsin på Åland.
|
|
|
|
|
Målande och skrivande präster, amerikaresenärerna Arvid Jansson och Anton Ekblom skrev ned sina berättelser och äventyr. Arvid Jansson gjorde många egna sånger och melodier, vilka Lillian Andersson nedtecknat. Bygdefotografen Leonard Eskell som hemkommen från Amerika med nyinköpt kamera kom att föreviga Eckerö och Eckeröborna. Vårdöflickan Sally Salminen kom att inspirera vår Signelia Häggblom till att fatta pennan och inleda sin författarbana. Våra egna målare började visa sig på 50-talet. Målaren Robert Hancock kom att ha stor betydelse för inte bara Eckerös utan hela Ålands kulturliv. Hans vassa recensions-penna gjorde honom till en omdiskuterad person. Man kan gott säga att Robert Hancock gjorde kultursidorna i tidningen intressant. Man väntade med spänning vem som skulle få sig en känga nästa gång. Robert Hancock var också den som utropade Tage Wilén till "Ålands nationalmålare". Tage Wilén är otvivelaktigt den målare som förknippas med Eckerö. Hans målningar fyllda av berättarglädje och underfundigheter har givit mången betraktare orsak till eftertanke. Brorsonen Jonas Wilén började sin konstnärsbana som eckeröbo, i början med serieteckningar för att sedan övergå till illustrationer och fritt skapande. |
|
|
Sången och musiken har alltid funnits som en stark kulturyttring. Duktiga sångare har funnits i körerna bl.a. under ledning av Börje Österlund som fungerat som kantor på Eckerö. Familjen Lillian och Herbert Andersson, döttrarna Anita och Nina, sonen Bengt utgör ett fint exempel på musikalitet som innehåller både underhållande men även dokumentering och utvecklande element.
Eckerö Post- och Tullhus är ett betydande kulturområde. Här finns aktivt kulturliv både i stort och smått. Fyra operagästspel har ägt rum på området; Finlands Nationalopera med Maskerdabalen, Folkoperan från Stockholm med Barberaren i Sevilla, och två gånger den åländska musikteatern Katrina. Dessa har tillfört Eckerö en god dos kulturmedvetande och samtidigt god PR för kommunen. De årliga sommarutställningarna lockar besökare likaväl som den unika byggnaden i sig. |
|
|
|
På lilla Eckerö har man allmänt börjat betrakta kulturen som en viktig del av vår besöksnäring. Utställningar och kulturevenemang är något man förväntar sig att hitta i händelsekalendern. Skådespelet Vid Havet, skrivet av Broge Wilén är ett beställningsverk av kulturnämnden och det uppförs vi Postrodden vartannat år. För att uppmärksamma de personer vilka gjort " betydande insats för det lokala kulturlivet" har instiftats Eckerö kulturnämnds hedersutmärkelse
Dessa personer har fått denna utmärkelse, i form av ett diplom 1988 Robert Hancock, konstnär. 1989 Jonas Wilén, serietecknare. 1990 Lasse Eriksson & Birger Silander, Bentes och Brosågens bevarande. 1991 Eva Karlsson och Gottfrid Johansson, boken om Storby. 1992 Hjördis Eriksson, berättare och Fredrik Fällman, modellbyggare. 1993 Nils Sjöblom, en av initiativtagarna till Postrodden. 1994 Folke Winquist, målare. 1995 Elisabeth Överström, teaterentusiast. 1996 Lassa hembygdsförening i Kyrkoby. 1997 Erik Sundberg, författare till böckerna Skeppsvik, Torp och Storby. 1998 Tage Wilén, konstnär. 1999 Signelia Häggblom, författare.
Peter Winquist |